Sök böcker i

Följ oss

            

NG bibliotek


Vi har öppet
måndag - torsdag  8.30-16.00
fredag                       8.30-14.45

tel 08-718 8126 biblioteket.ng@nacka.se

Kategorier

Russell Hammerton ger sina bästa forskartips inför Forskarfredag

Researchers’ Night är en satsning på vetenskap och forskning som arrangerats i Europa sedan 2005. Evenemanget äger rum den sista fredagen i september och omfattar tiotusentals aktiviteter. Syftet att ge allmänheten och utbildningsinstitutioner en möjlighet att träffa forskare och se prov på hur spännande och kul det kan vara med vetenskap.

Sedan 2006 har de svenska aktiviteterna knutits samman under namnet Forskarfredag. För det fullständiga programmet som erbjuds i år i Stockholm kan du läsa mer här, och information till andra aktiviteter under Researchers’ Night i Europa finns på EU-kommissionens webbplats Researchers’ Night.

Här på Nacka gymnasium har vi inte mindre än sex lärare som har doktorerat och som ägnat åtskilliga år åt forskningsarbete. Kom till biblioteket så kan du bläddra mer i deras doktorsavhandlingar som presenterar deras frågor och forskningsundersökningar, vi kommer att ha dessa små skrifter utställda under hela veckan.

En av de senast anställda disputerade gymnasielärarna på skolan är Russell Hammerton som undervisar i biologi och naturkunskap, och så här svarade Russell på ett par korta frågor om forskning som vi ställde med anledning av den kommande Researchers’ Night.

Russell Hammertons avhandling "Endogenous Cytokinins: their Identity, Localisation and the effects of light" handlar om blablalablabla.

I Russell Hammertons avhandling ”Endogenous cytokinins: their identity, localisation and the effects of light” redogör författaren för fyra olika undersökningar av växthormoner. Studieobjektet var brytbönor som utsattes för olika experiment, doktorstiteln fick han 1998 i Uppsala.

Vad handlar din avhandling om, Endegeneous cytokinins: their identity, localisation and the effects of light?

– Det som vi undersökte var en grupp växthormoner som heter cytokininer, vilka är en grupp hormoner som har betydelse för växtens framväxt och utveckling. I arbetet försökte jag ta reda på hur olika metoder att extrahera hormoner kan ha betydelse för resultatet, och vad vi prövade var då en helt ny metod. Vi studerade även hur växthormonerna påverkades av olika former av belysning, för att berätta om två delar av arbetet. Hela forskningsarbetet består av fyra olika delar.

Hur blev du intresserad av forskning?

– Jag drömde inte specifikt om att bli forskare när jag var liten, men jag tyckte naturvetenskap över lag var roligt. Att jag kom in på växter har att göra med att vi vet inte så mycket om vad som styr växterna inifrån egentligen, det är ett mycket komplext system.

Vad krävs för att att bli en bra forskare?

– Ohhh … ehh … tålamod! Många experiment kan ta lång tid. Vissa experiment som vi gjorde kunde ta upp till sex månader, och det var kanske först vid slutet av perioden som vi fick veta om försöket hade lyckats eller ej. Man måste alltså vara beredd på att göra om saker. Sedan är noggrannhet viktigt, det krävs att varje steg utförs väldigt exakt. Forskning handlar givetvis sedan mycket om problemlösning, man måste kunna tänka sig hur man ska kunna lösa olika typer av problem.

– En annan stor fördel när man forskar är att man också har förmågan att samarbeta med andra, forskning blir som bäst när man kan kommunicera med andra.

Och lite nyfikenhet kanske?

– Ja, absolut.

Om du skulle bli handledare för gymnasiearbetet framöver Russell, vad tycker du är viktigt att lära eleverna på de högskoleförberedande programmen kring den vetenskapliga processen?

– Till exempel att kunna ställa rätt fråga. Inom forskningsvärlden kan det kanske gå månader eller åratal utan att någon riktigt kommer fram till något som man är tillfredsställd med, om en fråga inte är tillräckligt väl formulerad. Så det är viktigt att inte rusa in i någonting utan att tänka lite, och formulera sin fråga så bra som möjligt innan man kommer igång. Det lönar sig i längden.

- Sedan är det viktigt att ha ett mycket tydligt mål, och att man vet vad man vill åstadkomma med sin forskning, och att arbeta noggrant. Själva medtodiken är i sig mycket viktig, exempelvis ska forskning kunna vara reproducerbar, och man behöver ha noga klart för sig vad behöver man göra för att den ska bli det.

– Det är också viktigt att man har en relevant metod för att på bästa sätt ska kunna tolka sina resultat. Som forskare har man ihopsamlad data, men utifrån den måste man sedan kunna få meningsfull information. Detta är mycket viktigt.

Så om man som gymnasieelev ska närma sig det här vetenskapliga sättet att tänka för första gången, då är dina råd: stanna kvar vid frågeställningen, tänk noga över vad det är du ska undersöka, fundera över metodiken, och fundera över hur du ska tolka dina data. Har jag förstått det rätt?

– Ja, någonting sådant.

Stort tack för intervjun Russell, och hoppas du ska kunna inspirera många av dina elever att ge sig in på forskningsbanan framöver!

 

Lämna en kommentar